moluna

och DÄR sa min kropp ifrån.
femtio minuters styrketräning av överkroppen. sedan fick jag snällt sätta mig ner, försöka hälla i mig en liter vatten och få huvudvärken att gå över.
dåligt intag av vatten de senaste dagarna. på tok för mycket te, som förvisso tänker alla, innehåller en jävla massa vatten. men det är vätskedrivande så det heter duga.
lagad mat landar i min mage en gång om dagen. detta runt fem-sex tiden på eftermiddagen/kvällen. frukosten fuskar jag inte med. då skulle det nämligen inte gå att prata med mig om dagarna för att humöret befunnit sig i botten. men måltiderna däremellan är det värre med. sätter jag mig för att plugga så försvinner hungern och jag glömmer helt enkelt bort att äta. jag tar hellre mackor och smoothies mitt på dagen än vad jag ställer mig och lagar mat till mig själv, för tråkigare syssla vet jag inte om det finns.
i och med detta så har jag också gett mig själv järnbrist som present. jag känner inte av den där underbara energin lika mycket som tidigare och kroppen skriker hela tiden efter ännu mer sömn.
träningslusten är tillbaka rejält och även lusten för att sluka all information om träning, kost och hälsa. kostschemat är mer eller mindre färdigt, jag har inte orkat pilla dit exakta måltider det är väl det enda. men hur mycket av vad och när jag bör få i mig finns färdigt på papper. varför följer jag det då inte?

det måste bli ändring nu. jag tränar bra. det är inte för mycket träning i dagsläget, snarare kanske för lite. men med tanke på tidigare omgångar när jag kört igång och det alltid har blivit för mycket så tar jag det hellre lugnt och försöker att inte bli tokig i träningen igen. en distans till sin träning är alltid bra att hålla har jag hunnit lära mig.

jag är rätt bra på att övertala andra till att äta en nyttig kost, till att träna bra med sunda mål och dricka tillräckligt med vatten.
men att leva som man lär. det är något jag behöver arbeta på.