moluna

jag trodde att jag hade rätt bra pli på Stacia. tydligen inte.

detta var nämligen vad jag möttes av när jag kom upp från tvättstugan nyss.

jag skyller på farmor som lät henne vara på borden hos dem i höstas. så har hon aldrig gjort tidigare nämligen. hon vet att hon inte får vara där, och jag hade aldrig trott att hon skulle hoppa upp. men det var väl varmt och skönt i solen antar jag.

men det går ju inte att vara sur på henne särskilt länge, hon är ju så söt..

pluggdagar. försöker komma igenom FYSS-boken och skriva av det nödvändigaste. tentan ligger inte allt för långt bort i framtiden.
dessutom så började vetenskapsteorin och filosofins historia den här veckan med. så nu är det tre kurser på en och samma gång.
jag är dock glad att jag har läst beteendevetenskapernas teori tidigare. det hjälper nu när jag ger mig in på den flummiga och luddiga vetenskapsteorin. det gäller verkligen att hålla tungan rätt i munnen när man läser.

placerar mig själv i tysta rummet i oskarshamns stadsbibliotek för att få så mycket som möjligt gjort. där kan jag inte avbryta hela tiden för att städa, diska och allt annat meningslöst man kan komma på att göra istället för att plugga. dessutom så är det en hemskt söt vägg på ena sidan i rummet.

 

igår blev det en timmes lång kvällspromenad och man kan nu gå på bryggorna nere vid hamnen igen. för en vecka sedan så låg snötäcket kvar tjockt där nere, nu är det nästan helt borta.

 

"Det är sålunda riktigt att säga att våra sinnen aldrig gör några misstag -

inte därför att de alltid fäller riktiga omdömen, men därför att de inte fäller några omdömen alls."

- Kant, Kritik av det rena förnuftet

 

jag blir irriterad av att folk som inte alls umgås med mig i dagsläget påstår att jag har ortorexi.
det finns ingen koppling mellan min träning och ortorexi i dagsläget, alls.
jag kanske tränar mycket, ja. jag kanske pratar mycket om min träning, ja. jag kanske gillar det hela så, ja.

visst. jag blir lättirriterad när jag inte får träna. idag har jag bara suttit i lägenheten hela dagen. säger någon fel sak så brister det för mig om jag inte tänker efter. men det har mest och göra med att jag har suttit still, inne hela dagen, själv. en promenad på en kvart utomhus hade fixat det hela, eller vadsom.
jag behöver inte springa en mil eller köra ett styrketräningspass på en timme varje dag för att må bra. men jag behöver röra på mig, för det är vad min kropp är skapad för. den är inte alls skapt för att sitta framför datorn en hel dag och spendera hela kvällen framför tvn.
det finns förvisso dagar då jag bara vill sitta och glo på någon av dumburkarna hela dagen, då jag inte vill röra på mig alls. men oftast så behöver jag komma ut och få lite frisk luft i några minuter iaf, för att jag ska må bra. det handlar inte om att jag får dåligt samvete av att inte röra på mig. det handlar om att jag blir rastlös och seg i kroppen. jag blir trött och hängig, jag behöver det där lilla för att hålla mig pigg och vaken. det behöver de allra flesta, vare sig de är elitidrottare eller inte tränar alls.

maten finns det heller inte mycket att klaga på. jag äter varierat och bra. men jag tänker inte på det i dagsläget. jag tänker i stort sätt inte på det alls. jag kan lätt smälla i mig pizza, ostbågar eller glass utan att må dåligt.
jag äter förvisso bara ett mål lagad mat om dagen. men det är vad jag har växt upp med, det är vad jag alltid har gjort.
lagad mat är något jag alltid har ätit i skolan, mitt på dagen. efter skolan så äter man mellanmål och sedan äter man kvällsmat med familjen. men kvällsmaten hemma hos oss brukade inte alltid bestå av lagad mat. det var oftast mackor. mest för att det inte var så ofta någon orkade ställa sig och laga mat direkt efter jobbet.
nu äter jag lagad mat på eftermiddagen/kvällen istället. men det är fortfarande ett mål lagad mat. på helger kanske det blir två.
jag försöker tänka på maten på så sätt att jag vet att jag har lätt för att slarva med det annars. jag avskyr att laga mat till mig själv, jag glömmer bort att jag behöver äta när det inte är någon annan i närheten som börjar gnälla över en hungrig mage. men det mesta går just nu faktiskt på ren automatik. jag äter frukost, mellanmål, mat, mellanmål och lagad mat. jag äter fem mål mat om dagen, men inte för att jag tänker på det. utanför att jag började med det när jag jobade på okg i höstas och det då per automatik blev fasta tider att äta på. i dagsläget är jag därmed hungrig på i stort sett fasta tider och tar mig då något att äta.

bloggen handlar mer eller mindre bara om min träning och mat. men det är för att jag vill ha det så då jag i slutändan vill läsa till personlig tränare. detta är mitt största intresse och därav så ägnar jag det mycket tid. jag tränar med större mål i dagsläget, vilket gör att jag måste träna mer och mer strukturerat.
hade paradise hotel, sprit eller kläder varit mitt störtsta intresse så hade bloggen antagligen handlat om det. nu förstår jag mig dock inte på paradise hotel, gillar inte alkohol särskilt mycket alls och tycker inte att kläder är roligt att skriva om, så nu handlar min blogg om mig och inget annat.

fredagen började med styrketräning och sedan en sväng runt Kilen med Mattias. vi traskade på och pratade strunt, skrattade åt det mesta och blev på gott humör.
kvällen bjöd på många skratt och god mat hemma hos andreas och magdalena. trerätters även denna gång och jag trodde att jag skulle behöva rulla hem efteråt. vi spelade hjärnsläpp och jag lyckades denna gång att behålla mitt te i koppen hela kvällen. det var helt klart en toppenkväll även denna gång i det sällskapet! jag gillar't!

lördagen skulle bestå av en omgång intervallträning för min del i den tidiga morgonen. men jag stannade kvar i sängen en stund extra istället. vi begav oss till kalmar för att agera hjälp, någon form av flytt/rivhjälp. jag fikade, kikade på när fredrik bytte eluttag och gjorde inte alls så mycket nytta. men jag hade en rätt trevlig stund även att jag kände mig som en kommunalarbetare.
sedan hamnade vi på en allt för bekväm soffa, bjöds på kakor och mat. jag kämpade för att hålla ögonen öppna och det blev tidigt i säng den kvällen.

efter att ha sovit tio timmar i sträck så lyckades jag ta mig ur sängen igår. kände att jag inte skulle orka med allt för många knop under dagen och bestämde därför att det skulle bli en eftermiddag med scones och monopol. många skratt, lite sura tillrop (då jag aldrig lyckas vinna i spel), mycket te och scones och som vanligt, ett kanonbra sällskap.


idag försöker jag vara nyttig istället.
avverkade 12km i solskenet tidigare idag. på en tid av 72minuter.
nu ska jag bege mig mot biblioteket för att få lite plugg ur världen. här skäller nämligen en hund till tusen i lägenheten snett under mig och ett billarm står och går till och från utanför fönstret hela tiden. jag lyckas inte koncentrera mig alls just därför.

opepp till tusen. jag kände mig bara låg. tänkte att jag skiter i träningen idag, det brukar ändå aldrig bli bra när jag inte alls är sugen. men det var allt för många timmar kvar tills jag skulle få sova, och datorn tråkade bara ut mig. jag fastnade vid fel musik och kände mig bara ännu sämre till mods.
så jag slet på mig löparkläderna iaf och tänkte klippa 9km i ett lugnt 6-tempo.

efter en kilometer så förbannade jag mig själv över att jag inte värmt upp något alls. vaderna var stela, benen var inte med mig och jag kände att jag hade gått ut för hårt. drog därmed ner lite på tempot.
efter ytterligare en kilometer så svarade benen och humöret började gå upp igen.
jag lyckades komma in i ett bra flow och helt plötsligt så var jag framme och klar med min runda. 48min och 50sek stannade jag klockan på. jag hade lyckats dra ner tiden på rundan med 2min och 16sek och därmed satt en ny bästa tid på den.
jag var en slut tjej när jag kom in. och svettig som om jag suttit i en bastu.

nu är humöret på rätt köl igen och jag är nöjd med mig själv. jag är inte alls bra på att springa snabbt, jag springer hellre långt. lugna, längre rundor är min melodi. dessutom så vågar jag inte dra på något tempo utomhus just nu med tanke på höften som krånglar och foten som jag är rädd ska kännas av igen om jag gör ngt dumt.
lyxar till kvällen med att sitta och stirra på tvn och äta mango.

hon bryter sig in i min garderob.
nu hade jag inte hjärta att slänga ut henne längre. så istället åkte kläderna ut och in åkte två filtar. hon verkar nöjd.

utan att jag egentligen ägnat det någon större tanke undar dagen så har jag hela dagen lurat mig själv.
min kropp behövde verkligen en vilodag, jag har haft träningspass varje dag i nästan två veckor nu.

skulle egentligen köra styrka idag.
gick upp vid sju, skulle ha i mig en lätt frukost och vara på gymet vid åtta var planen. jag segade och det tog tid innan jag åt min frukost. vid tio skulle jag ut gå med magdalena hade jag bestämt. så när klockan var åtta och jag väl hade fått i mig min frukost så insåg jag att jag inte skulle hinna träna en timme, duscha och gå till henne för att vara där i tid.
äh, jag gör det efter promenaden! men icke. jag färgade håret och sedan var det dags att åka hem för att plocka upp lite saker och tvätta bil.
äh, jag tränar ikväll vid åtta! då är det inte så mycket folk på gymet. icke. sara frågade om jag ville med på en promenad och helt klart så var jag på. hemma strax innan nio igen, jag kom inte iväg den här gången heller.

hade jag velat så hade jag tränat på morgonen och inte segat med frukosten. eller mitt på dagen och inte färgat håret. eller skippat promenaden ikväll och tagit mig iväg då.
men idag vann jag mot mig själv. det har legat i bakhuvudet hela dagen inser jag när jag väl tänker på det.
idag vann min kropp därmed en välbehövd vilodag och imorgon lär jag ha mer energi.

en morgonpromenad och sedan en lunchpromenad med picknick var planen.
avverkade 6km som morgonpromenad i lugnt och behagligt tempo. pratade om lunchpromenaden och planerade vad vi skulle äta.
maxi och införskaffa baguetter och tillbehör. vi gjorde varm choklad och plockade ner allt i ryggsäckar så att vi skulle kunna vandra en bit. 8km räknade vi ut att det skulle bli. perfekt tänkte jag och mina ben. jag skulle ha vilodag men lugna promenader gör inte så mycket, det anser jag vara vila och är dessutom bra för återhämtningen. "bara det inte blir två mil", slängde jag ur mig. tji fick jag.

efter att vi kört fel ett par gånger, ringt några samtal och läst lite på en karta vi hittade så kom vi fram till parkeringsplatsen. placerade bilarna och började glatt att vandra en bit. hittade ett kanonbra ställe att äta vår picknick på och slog oss ner.

snöbollskrig, oerhört goda mackor och en massa skratt. vi bestämde oss för att fortsätta vår promenad. två av själarna vek av, fyra fortsatte med målet att ta oss runt eckern.

glada i hågen, skrattade och skuttade. det började dock kännas lite fel, vi gick fruktansvärt mycket mot väster (öster?) och vi började undra när fasen vägen skulle svänga. helt plötsligt stod vi vid en asfalterad väg. den skulle inte vara där? jag tyckte det kändes trist att vända om, fredrik ville se vilken väg det kunde tänkas vara och sara var på idéerna. vi började vandra åt ena hållet längs vägen. busshållsplatserna sa oss att vi iaf gick i riktning mot oskarshamn, så någon gång skulle vi ju iaf komma hem. det kunde väl inte ta så lång tid?

 

vi möttes av skyltar som inte sa oss något alls om vart vi var.

uppenbarligen mitt ute i skogen. jo, så mycket kunde vi också räkna ut.

 

men solen värmde fortfarande, även om den började hamna lite lågt på himlen. vi var på gott humör, tog kisspauser och drack vatten. tack och lov så tänkte jag på att plocka ner både papper och vatten. utan vattnet hade det varit tungt då vi drack upp chokladen vid picknicken, som var flera timmar sedan.

vi fortsatte att strosa på i vårt lugna tempo. såg sjöar åt både höger och vänster, ingen av dem var dock eckern. "det står hästar på sjön!" ropade jag glatt ut, och insåg att det nog fasen inte var någon sjö. eller så var det sjöhästar?

 

jag var iaf på toppen humör. allt tack vare sällskapet! men jag började kanske bli smått galen?

vi möttes av en större väg och jag kände igen mig. men jag var inte alls där jag ville vara. av våra 8km så hade vi nu 9km kvar. och det var då inte till bilen, utan till oskarshamn.

men vända nu?! nä, det kunde vi inte göra. nu visste vi ju vart vi var iaf. vi skrattade och gnällde lite innan vi började promenade längs 37an mot oskarshamn.

 

humöret hölls uppe med sång och skratt. vi skuttade runt när vi orkade men när vi kom i höjd med sjukhuset så tog energin slut. för första gången under hela promenaden så var det tyst. varför packade vi inte ner en extra picknick för?

 

maxi var vår hägring. vi fyllde på med snabb energi i form av choklad och tog oss den sista kilometern mot en bil. vi behövde nämligen låna en för att kunna hämta den vi ställt mitt ute i skogen. gå tillbaka för att hämta bilen fanns inte alls på kartan. "kottar och bark är allt jag ser, nu vill jag inte gå nå mer!"

bilen hämtades och efter en dusch så var all min energi slut. tryckte i mig banan med choklad i som värmts i ugnen, med glass till. sedan höll jag på att somna. jag kände mig som fem.

 

energin brukar inte ta slut i första taget, men igårkväll fanns det verkligen ingen kvar efter att vi gått 17km. sammanlagt så blev det 23km. min vilodag gick åt pipsvängen men jag får satsa på nästa söndag istället.

 

jag hade hursom, trots trötta ben och stundtals gnällande, sjukt roligt hela dagen!

allt tack vare sällskapet. solen spelade säkert in med, hade den inte varit uppe så hade vi nog gnällt betydligt mer då det snabbt blev kallt när den började krypa ner bakom träden. vid två parkerade vi bilarna och började gå. vid åtta var vi hemma efter att ha hämtat bilen.

när gör vi om detta påhitt? ;)

förra veckan vs. idag.
nej, jag kan verkligen inte hålla mig till samma hårfärg någon gång.
den här gången fick jag för mig att göra en inpackning. sagt och gjort. efter ursköljningen så hade jag en rödare hårfärg än tidigare orange. inpackning med färgpigment. ett bra köp jag gjorde i norrköping.

mina mattor vill verkligen inte alls ligga kvar på samma ställe, någonsin. jag lägger dem till rätta. två minuter sedan så ligger de i en hög igen. och jag kan ju för allt i världen inte alls gissa mig till vem det är som river till dem.
idag fick jag henne på bar gärning. men vem fasen kan vara arg på den där blicken!? sötaste då.

började min dag med en tidig frukost och sedan nio kilometer i ett behagligt 5,4-tempo. underbart väder! mössan åkte snabbt av, jackan knäpptes upp, dragkedjan i den långärmade tröjan åkte ner. jag svettades genom vantarna. underbar känsla. få sträcka på benen, njuta av solen och känna att kroppen svarar ordentligt. äkta kärlek!
sedan blev det lunch och promenader.

sommarplaner och sommardrömmar.
jag vill ha barmark nu. kunna plocka fram mina inlines, skaffa mig en bra ryggskäck och åka långa sträckor, stanna för en picknick och njuta av värmen, motionen och sällskapet. slippa bylta på mig vantar, halsduk och mössa varje gång jag ska utanför dörren. grilla i kvällssolen, springa barfotar i det gröna, mjuka gräset. ta morgonpromenader när daggen fortfarande ligger kvar i gräset.
jag vill ha en cykelsemester i år. få vakna upp av att det börjar bli för varmt i tältet, ta sig ut och dra in djupa andetag av den friska luften utanför.

jag trivs med mina dagar, jag längtar dock efter våren och värmen.
det finns en balans i mitt liv nu. träningen ligger på en bra nivå, sömnen är regelbunden och på bra tider. maten stämmer oftast helt överens. jag är ofta rastlös, men det kommer jag alltid att vara. jag älskar att vara aktiv och ha många bollar i luften samtidigt har jag hunnit märka under årens lopp. men jag kan koppla av med en kopp te i soffan, framför tvn eller med en bra bok. jag får inte längre panik av att spendera dagar, kvällar och nätter själv. jag har funnit någon slags ro i mig själv.

 

visst. hon sitter fortfarande på min axel och skriker. vissa dagar lyssnar jag kanske mer på henne än på mig själv. men de dagarna är mycket färre nu än tidigare. jag kommer alltid att ha dagar då allt känns extra tungt, men jag försöker lära mig att inte låta det ta över. att känna att jag är starkare och att det är jag som bestämmer över henne.

dagarna rusar förbi i en nästan obehaglig takt. nu har halva veckan gått och det är snart helg igen.
jag fördriver dagarna med att söka jobb, plugga, gå långa promenader, träna och umgås. jag trivs fint i den här staden. jag trivs med människorna, jag trivs med närheten till naturen och jag trivs väldigt bra i min lilla etta.
förhoppningsvis så dyker det upp ett jobb snart, eller iaf en intervju. jag vill nog stanna här ett tag innan jag beger mig för att läsa till personlig tränare på annan ort. några år med arbete i den här staden.
samla ihop lite pengar, få känna att jag inte behöver plugga om kvällarna. kunna släppa tankarna och bara göra det jag vill på min fritid, istället för att hela tiden känna att jag borde slå upp böckerna.
det är inte det att jag inte gillar att studera. de kurser jag i dagsläget läser är väldigt intressanta och jag har egentligen inget emot att plugga inför uppgifterna och hemtentorna. men jag behöver en paus från skolan. en riktig paus innan jag slår min ner i skolbänken igen.

idag blev det en solskenspromenad på förmiddagen. en timme och en kvart, runt staden, längs hamnen. tankarna vandrade helt fritt och för ett litet tag så hade jag inget bekymmer alls. eftermiddagen bjöd på ett styrkepass på gymet. överkroppen fick arbeta lite och det ger resultat. musklerna börjar träda fram och jag får nog minska vikterna lite snart om jag inte vill bygga för mycket.
styrketräningen är inte alls optimal för min löpning. men än så länge gör det inte så mycket. jag har bara ett halvmarathon i år. den lilla vikten gör inte så mycket. jag kommer inte satsa på en dundertid, jag springer för känslan. jag styrketränar för att det är roligt och för att jag hellre har lite muskler än inga alls när sommaren närmar sig. det blir väl kanske andra bullar nästa år, om jag då fortfarande har siktet inställt på ett marathon.

nu ska jag återvända till FYSS-boken en stund till innan jag avslutar kvällen med en kopp te i soffan och lägger mig tidigt. det är ett längre löppass inplanerat imorgon förmiddag, jag längtar!

tog en solskenspromenad på 1h 45min igår. runt stan och kilen.
fruktansvärt skönt, avkopplande och varmt i solen. jag har nu en hel drös med fräknar som kikar fram i ansiktet.

vid fem var det dags för en återhämtningsjogg tillsammans med fredrik. vi tog oss runt kilen i sextempo, som planerat. det var ett tungt pass. benen var sega den första biten innan de blivit ordentligt varma. efter tre kilometer så hade jag en pigg känsla i benen istället och jag hade nog kunnat fortsätta en bra bit till även att jag fixade nio kilometer i måndags. men halsen gjorde sig påmind och höften ville inte riktigt vara med.
det är därmed vilodag för mina ben och min kondition idag. ett pass styrka för överkroppen är inplanerat istället. en promenad får mina ben dock tåla. vila betyder ju inte att jag ska sitta helt still en dag.. det är ju sol på himlen idag med, man måste ju passa på då.

kvällen avslutades sedan med smålandsrullar och fruktsallad framför tvn. vilket gjorde att jag fick fruktsallad till frukost idag också.

igår blev det en runda utomhus på förmiddagen. fixade nio kilometer i lugnt sextempo. halsen kändes bättre, dock inte helt i form. underbara nio kilometer var det. benen kändes pigga och jag hade kraft kvar i dem när jag kom fram. hade det inte varit för halsen så hade jag nog sprungit upp, tagit lite vatten och sedan tagit en sväng till.
årets första nia utomhus blev det. det känns bra och träningsvärken som jag trodde skulle vara olidlig idag har inte slagit till så pass hårt än.

fixade id-kort och tog en promenad i solen på eftermiddagen.

vid fem idag är det en dags för en sväng runt kilen igen. sextempo denna gång då både jag och fredrik sprang igår. det får bli en återhämtningsjogg. hoppas att solen kommer fram ordentligt under dagen så att det fortfarande är varmt då.
kilens 5km:

grillat, haft snöbollskrig och bara njutit av solen.
föräldrar, bror samt farmor och farfar var på besök och fikade.
promenad och sedan Alice i underlandet på bio. den var utsökt fin. <3

tidig morgon och solen letade sig fram in genom mitt fönster. klockan sju fick jag i mig dagens första frukost, äpple och banan. vid nio var det dags för en runda runt kilen i väldigt lugnt tempo.
kanonbra väder, nästan -10 men det var inget som kändes när man sprang. solsken och fint sällskap. nackdelen var att jag hela vägen lät som en gammal gumma, jag flåsade värre än någonsin tidigare. det ligger nog en förkylning på väg att bryta ut i kroppen. halsen var seg och det var tungt att andas.
efter fem kilometer så stannade jag klockan på 27min och 23sek. ungefär 5,3 tempo med andra ord. jag hade tänkt mig sex tempo, men inte mig emot.

hem för att i sällskap få i sig dagens andra frukost.
dagen bjöd sedan på fint sällskap, ost och kex, solskenspromenader och en massa massa skratt.
middag vid sex, trerätters. det var bland det godaste jag ätit på länge. jordärtskockssoppa vi fick till förrätt kommer jag defintivt att göra själv, många gånger om!
bondespelet och litervis med skratt. jag älskar verkligen sällskapet, jag har så otroligt roligt varje gång. jag lyckades spilla varmt te över hela mig under kvällen. slog i tån när jag skulle resa på mig så nu är nageln blå. fick låna ett par jeans och såg därav ut som en hiphopare hela kvällen.

idag står grillning, besök av föräldrar och farföräldrar samt bio på schemat. allt i sällskap av bra människor som får mig att må oerhört bra. <3

fredag, men vad hjälper det?
allt började bra. jag vaknade på rätt sida, fick en skön morgonpromenad i kylan. sen dess har det bara varit bråk och krångel åt alla håll och kanter. jag är därav helt slut i kroppen just nu.
styrketräning om en timme. jag behöver det om jag ska hamna på rätt sida igen. lär dock avsluta kvällen tidigt. te i soffan framför en film låter som ett bra avslut på denna fredagskväll. upp tidigt imorgon är det som gäller.
en stor trygg famn hade varit rätt nu. men jag känner inte till någon trygg famn idag. jag känner mig bara vilsen i mig själv.

anastacia har inte en stor famn att erbjuda, men hon försöker verkligen så gott hon kan, min snutt. hon har spenderat i stort sett hela dagen i mitt knä och helst pussandes i mitt ansikte. nyss tog jag en powernap och då fick jag snabbt sällskap. har sovit i en kvart med hennes huvud intill min hals. <3
träningen i all ära, men stacia. vad skulle jag göra utan min bebis?

milen på femtiofyra minuter. nu har jag en väldig skön träningsvärk i benen och jag lär sova gott inatt. imorgon är det vilodag, för mina ben iaf. det blir lite styrka, ett pass för överkroppen.

 

låten ovan fick jag som musiktips till löpningen. jag gillar johnossi så det passade fint. helst springer jag dock utan något i öronen. allra helst i en skog och bara lyssnar på lugnet. men ibland behöver man något för att orka en bit till. bra tips om man ska fartleka är också att lägga in musik med olika tempon i sin mp3. då går det på automatik.

 

kan passa på att tipsa som sidan jag skulle vilja shoppa loss lite på. jag skulle iaf allt gärna vilja ha en Nathan HPL #020 till långpassen som läggs in om ett tag. när solen kikar fram och orken fortfarande finns kvar efter att en mil är passerad. men tills dess så får det väl duga med ett bälte. hursom, behöver ni lite löparprylar eller bara vill kika så gör ni det här.

ja, ni läste rätt. min sista tanke innan jag gick utanför dörren var: fasen, ska jag byta trosor innan kanske?
men inte gjorde jag det. det känns så meningslöst att göra det inför moreless varje pass, så idag struntade jag i det. aldrig mer. de ville inte alls passa till tyget i mina varma löparbyxor och satt därav inte alls där jag ville ha dem. så jag fortsätter med att byta till rätt trosor inför passen i fortsättningen, minst sagt.
första biten hamnade jag i världens motvind. det tryckte på extra mycket mellan husen och jag hittade därav inte alls rätt med andningen. efter en kilometer hade jag därmed håll och det satt i de resterande fem.
tack och lov så fick jag medvind/sidvind mitt på rundan, annars hade jag nog gett upp och börjat traska. (för att antagligen bara inse att jag då skulle frysa ihjäl.)
precis i slutet har jag lyckats lägga in oskarshamns jävligaste backe. okej, nu tog jag i. men 10% lutning, precis i slutet på passet och idag med världens motvind och sol rakt i ansiktet. jag peppade mig själv uppför backen med små, små delmål och tanken på att jag snart var hemma igen.

hela rundan tänkte jag att jag skiter i tiden. den får hamna på precis vad den vill, jag tänker inte bry mig. jag skulle känna om foten och höften var bättre, inte springa på en bra tid. det kändes inte alls som ett bra tempo utan hela rundan kändes tung och seg, jag hittade inget bra flow och fick peppa mig själv hela vägen mer eller mindre.
väl framme så stannade jag klockan och kunde inte låta bli att kika. 35min och 49sek.
det är en minut och fem sekunder bättre än i måndags, och idag var rundan enbart en pina. nu är jag därmed rätt stolt över mig själv! tiden är inte alls någon kanontid, det är sextempo. men jag tänker inte låta det hamna i vägen. jag fixade rundan på kortare tid än förra gången även att jag fasen trodde tiden skulle landa på 40min.

ska cykla till andra änden av staden nu och njuta av lite käk och fint sällskap.

har suttit en halvtimme på balkongen i solen, druckit te och laddat för min runda. vid fyra ska jag ge mig på sex kilometer utomhus, i samma lugna tempo som förra gången.
jag borde ta löpbandet idag, för att verkligen få ett stötdämpande material för både höft och fot, men jag vill inte alls. solen skiner och det ligger vår i luften, jag vill sträcka på benen utomhus. så en kort runda i lugnt tempo. känner jag det minsta i foten så kommer jag börja gå den kortaste vägen tillbaka.
foten kändes mycket bättre igår, idag känner jag inte av den alls. den känns helt som vanligt och det är bara att hoppas på att det var en tillfällig grej.
känns allt bra idag så satsar jag på milen imorgon eller på fredag. på lördag är det som tidigare nämnt träning med pojkarna. det lutar åt att springa runt kilen, den är 5,5km lång och jag tror det är en lagom runda första gången vi ska träna tillsammans. det blir en lugn runda, jag kan behöva återhämtningen och så slänger vi in lite fartlekar eller intervaller för att se hur pojkarna reagerar på det. vad jag har förstått så har ingen av dem kört särskilt mycket intervallträning innan. själv är jag lite kär i den typen av träning då den får upp konditionen bra mycket fortare än att lunka samma runda i samma tempo dag ut och dag in.

inser också att min blogg moreless börjar likna en träningsblogg. men ni som läser den får stå ut, det är ju vad jag älskar att syssla med. släng in en kommentar om det är något ni vill att jag ska tipsa/skriva om.
i övrigt så gav tydligen den där halvtimmen på balkongen mig början på mina fräknar. några dagar till med sol och jag gissar på att de lär hamna på sin plats på riktigt. ska jag skratta eller gråta?

nu blev det dags att rensa garderoben. har en hel hög med kläder som jag aldrig använt eller bara använt ett fåtal gånger. jag lär inte använda dem. så nu slänger jag upp kläder och skor på tradera. håll utkik!

dyker upp mer kläder och skor i dagarna, kanske en del böcker med.

KIKA HÄR!

nu är det dags för tävling igen! hos TeFrossa även denna gång!
för att vara med och täva:

Man kan vinna Påskte, som är ett svart och grönt te med smak av ägglikör och gula plommon, dekorerat med vackra blommor.


Klicka på bilden för att komma till tävlingen och var med du också!

 

I see trees of green, red roses too
I see them bloom, for me and you
And I think to myself, what a wonderful world

I see skies of blue, and clouds of white
The bright blessed day, the dark sacred night
And I think to myself, what a wonderful world

The colors of the rainbow, so pretty in the sky
Are also on the faces, of people going by
I see friends shaking hands, sayin' "how do you do?"
They're really sayin' "I love you"

I hear babies cryin', I watch them grow
They'll learn much more, than I'll ever know
And I think to myself, what a wonderful world

Yes I think to myself, what a wonderful world
Oh yeah

har nog lyckats skada ledbandet lig. talofibulare anterior.

foten är svullen, sitter jag still för länge så gör det sedan ont att gå, den är varm och öm. jag håller tummarna för att det bara är en lätt liten skada så att det går över fortare än kvickt.
eftermiddagen har ägnats åt tårar pga detta. jag vill verkligen inte behöva lägga ner min löpning, jag vill inte äventyra den alls. det är ju det bästa jag vet.
vad jag har gjort med foten har jag dock inte en aning om. löpningen kändes som sagt bra om man bortser från det lilla som kändes i höften. allt var frid och fröjd när jag kom in efter rundan. men efter en dusch så var det inte lika bra längre.
nu blir det lite vila och rehabträning. och tummarna släpper jag inte. jag vill verkligen inte behöva vila i två-tre veckor för att det ska bli bra. håll tummarna för mig.
ska ta en kopp te till och försöka trycka in positiva tankar i huvudet, annars blir det en blöt kudde under natten.

36minuter och 54sekunder. på den tiden lyckades jag avverka sex kilometer utomhus. 6,1 tempo.
jag hade kunnat pressa på bra mycket mer, jag hade lätt kunnat fortsätta några kilometer till. men en molande smärta i min högra höft gjorde sig påmind under hela rundan så jag tog det väldigt lugnt. njöt av att få röra på benen och känna att jag börjat få tillbaka kraften i dem.
jag slukar varje löparblogg som finns, jag är fruktansvärt taggad på marathon nästa år. jag vill bli ultra och pressa många, många mil på en dag.
men jag börjar lugnt.

i första hand så försöker jag njuta av min löpning i dagsläget. jag försöker att inte fokusera på att få ner tiderna så mycket som möjligt, det finns tid för det senare. jag ska springa stockholms halvmarathon den 11 september i år. den 5 september har jag tjejmilen inplanerat i kalendern. det är ett halvår dit, jag har gott om tid att pressa ner tiden.
nu njuter jag av min träning. och tränar inför göteborgsvarvet även att jag inte ska delta. men pojkarna ska, och jag hjälper mer än gärna till att pressa fram dem dit. lugnt pass med inslag av fartlekar ligger inplanerat på lördag. sedan ska jag finna bra backar och dra upp deras ork och kondition med lite fin backträning. de godkände det hela under ölens påverkan i lördags, så nu är det bara att bita i det sura äpplet och se till att kämpa upp konditionen pojkar!

fredagen bjöd på middag hos mig. mina föräldrar kom över och de godkände min couscous-blandning och sa att det hade trevligt.
lördagen bjöd på en timmes styrketräning, som verkligen behövdes. jag vaknade på fel sida och var inte alls peppad inför kvällen. men lite träning och sol på himlen löste det hela. jag hade i slutändan hur trevligt som helst i kalmar. vi spenderade nämligen kvällen på pipes, där det var visafton. frans haraldsen, sanna carlstedt och några fler. sanna var bäst, enligt oss alla, och hon när hon spelade ett glas vin så kände jag mig rätt nöjd med läget.

igår fick jag en fin långpromenad på en och en halv timme i fint sällskap. därefter tog jag och fredrik joggingtur, en återhämtningstur på fyra kilometer. väldigt, väldigt lugnt tempo men fasen så skönt. det börjar kännas som vår i luften och det gör att det spritter i hela kroppen på mig. jag vill inte alls sitta still om dagarna.
avslutade dagen med morötter, dipp och film. <3