att vara stark
vissa dagar så vet jag egentligen inte alls vad som är bäst för mig själv. jag vet kanske innerst inne men jag gör allt precis fel och kan inte förmå mig själv till att göra rätt.
idag är en sådan dag.
jag har tvingat mig själv att städa åt mamma, tvätta, färga håret, duscha osv. allt för att försöka få bort tankarna till något annat.
mat äcklar mig men jag vet att jag borde äta. tanken på att svälja maten får det att gå runt i huvudet och jag känner mig svimfärdig.
gjorde pyttipanna till mig själv nyss. fick i mig två gafflar och resten ligger i soporna. den där lilla rösten inom mig känns så fruktansvärt stor just nu och slutar inte skrika förrän jag får upp maten igen.
att springa brukar skingra tankarna, men springer jag ju så ger jag bort mig själv till rösten. jag borde egentligen skita i allt. baka en stor skål med onyttigt trams, sätta mig framför tvn och vräka i mig skiten. slänga bort rösten och säga att det inte är fel att äta, att jag får äta vad jag vill, när jag vill.
men idag är jag inte så stark. istället ligger jag på golvet och hatar min egen kropp.
idag är en sådan dag.
jag har tvingat mig själv att städa åt mamma, tvätta, färga håret, duscha osv. allt för att försöka få bort tankarna till något annat.
mat äcklar mig men jag vet att jag borde äta. tanken på att svälja maten får det att gå runt i huvudet och jag känner mig svimfärdig.
gjorde pyttipanna till mig själv nyss. fick i mig två gafflar och resten ligger i soporna. den där lilla rösten inom mig känns så fruktansvärt stor just nu och slutar inte skrika förrän jag får upp maten igen.
att springa brukar skingra tankarna, men springer jag ju så ger jag bort mig själv till rösten. jag borde egentligen skita i allt. baka en stor skål med onyttigt trams, sätta mig framför tvn och vräka i mig skiten. slänga bort rösten och säga att det inte är fel att äta, att jag får äta vad jag vill, när jag vill.
men idag är jag inte så stark. istället ligger jag på golvet och hatar min egen kropp.
Kommentarer
Trackback
